torsdag 24 februari 2011

Nocturner

Enligt Nationalencyklopedin är en nocturne ett "musikstycke av vanligen svärmisk, drömmande karaktär". Undertiteln till Kazuo Ishiguros novellsamling Nocturner är "Fem berättelser om musik och skymning". Att musiken spelar en stor roll i berättelserna är det ingen tvekan om, av skymning, det svärmiska och drömmande finns det mindre, om än något. Snarare är det det dråpliga som får ta plats, aningen kamouflerat av Ishiguros alltid lika stillsamma och omsorgsfulla stil. Inte desto mindre kom jag på mig själv med att skratta högt vid läsningen av den andra berättelsen i samlingen, "Come Rain or Come Shine". En man besöker ett par han känt sedan studietiden. Av en tillfällighet öppnar han kvinnans anteckningsbok och råkar läsa några mindre fördelaktiga saker om sig själv. I ett anfall av raseri knycklar han ihop de sidor där han nämns. Och det är när han sedan skall försöka undvika att hon märker detta som novellen tar helt oväntade, och mycket roliga, vändningar.

Musiken spelar som sagt en stor roll i novellerna, speciellt popmusik, och för den som känner till fler av de artister och stycken som nämns än vad jag gör, bidrar det säkert till läsningen. Så jag blev lite besviken när det i den sista novellen, "Cellister", inte alls anges vilka de väsentliga styckena är - där det faktiskt skulle kunna ha sagt mig något.

Inga kommentarer: