söndag 21 augusti 2011

Sensommaren...

är en härlig tid. Luften är sval och frisk och solen värmer ändå skönt när den behagar visa sig. Skolor och aktiviteter sätter igång igen och lika lättad som man var när allt upphörde i våras, lika förväntansfull är man när allt nu drar igång igen. Sommarens upplösta dagar övergår i höstens uppstyrda och nu skall alla de där projekten som fått ligga till sig i värmen förverkligas!

Berthe Morisot: På vetefältet vid Gennevilliers

3 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Där har du hittat en bild som jag faktiskt aldrig sett. Fin. Men ser inte figuren ut att vara lite inklistrad i sädesåkern, eller är han just på väg ut?

bokstödet sa...

Jag är en riktig sensommarmänniska. Skönt när hösten nalkas.

Petra Rhodin sa...

Jag tänker mig att pojken följer en stig som går genom fältet och just har kommit ut på gräsvallen framför. På vetefältet vid Gennevilliers är målad 1875 och det jag speciellt tycker om med den är att den på ett fint sätt skildrar en värld i förändring: fabrikerna med sina rykande skorstenar illustrerar den industrialisering som på allvar har börjat inkräkta på landsbygdens slätter. Men att jag valde den bilden nu berodde mest på sensommarkänslan i den nästan mognade säden.