onsdag 25 april 2012

Mare Kandre, I ett annat land

Så blundar jag och ser att allt jag gör och gjort och kommer att göra, är just stenar i mörk, fuktig jord, att gå in i, igenom och ut ur, och aldrig att gräva sig runt!

I ett annat land är Mare Kandres debutbok från 1984. I korta prosastycken får läsaren ta del av nedslag i en flickas uppväxt. Hon reser med sin familj, de flyttar in i ett hus och hon går i skolan, därutöver finns ingen övergripande historia eller struktur, istället är det de intryck världen gör på flickan som står i centrum. På barns vis fäster hon sig vid detaljer och enskildheter, och sinnesförnimmelserna sköljer över henne utan att riktigt låta sig sorteras. Men det sätts ord på dem, vackra ord. Detta är språkkonst på hög nivå, mjukt och bitande om vart annat, ofta omtumlande träffsäkert.

Jag hör snokars och kopparormars prassel genom ljung och gräs, daggmaskars trygga knarrande genom underjorden och knottklasen över mitt huvud, och ett ögonblick är jag stor och oändlig och rymmer allt: bergsmassiv och hav, regnskogar, floder, fornlämningar, smärta. Jag bär allt inom mig, som ett hjärta.

2 kommentarer:

Nattens bibliotek sa...

Jag har läst flera av Mare Kandres böcker men konstigt nog har jag inte tagit till mig dem. Jag kanske ska läsa om dem.

Petra Rhodin sa...

Varför man tar till sig vissa böcker och inte andra är inte alltid gott att veta. Vissa lämnar en oberörd, trots all uppståndelse kring dem. Michel Houellebecq är en sådan för mig. Till leda har jag fått höra att man antingen älskar eller hatar det han skriver, själv tycker jag bara han är tråkig och det jag läst av honom har lämnat mig helt likgiltig.