söndag 6 maj 2012

Frida Kahlo, Att trotsa smärtan

Frida Kahlo
Att trotsa smärtan innehåller brev, och ett par andra texter, skrivna av den mexikanska konstnären Frida Kahlo och spänner från ungdomen fram till året före hennes död.

Ett ständigt tema i breven är den kroppsliga smärta hon levde med hela livet. Som barn insjuknade hon i polio, vilket gav bestående skador på hennes ena ben och fot, och som 18-årig var hon med i en trafikolycka där den buss hon färdades i blev påkörd av en spårvagn. Trots otaliga operationer och långvariga sjukhusvistelser (och svindyra vårdräkningar) blev hon aldrig fri från sina smärtor. Till detta lades hennes stormiga relation till konstnären Diego Rivera - hon kunde inte leva utan honom och med honom tycktes det inte ha gått så mycket bättre.

I sin konst har Kahlo skildrat sitt livs smärta på ett egenartat och gripande sätt och det är måleriet som är hennes främsta uttrycksmedel. Med penseln i hand tycks hon inte ha väjt för någonting.  Breven är mer återhållsamma och hon återkommer ständigt till att hon inte vill tråka ut sina bekanta med att orda om sina krämpor. Men med så påtagliga smärtor och ett så stormigt äktenskap finns lidandet alltid med, även om hon, som titeln säger, försöker trotsa det.

Frida Kahlo - Den sönderslagna pelaren

Breven återges i kronologisk ordning och det är en fördel att vara någorlunda insatt i de övergripande dragen av Kahlos liv för att breven skall bli begripliga. Och har man inte sammanhanget klart för sig innan så skaffar man sig det genom att läsa Åsa Mobergs föredömligt informativa efterord som finns med i boken.
Frida Kahlo målade sitt liv, sitt lidande och sina kvinnoerfarenheter enastående personligt berörande. Hennes direkta sätt att måla sådant som aldrig tidigare fästs på någon målarduk har gripit åskådare världen över med en våldsam kraft. Missfall, födande, skilsmässa, fysisk och psykisk smärta, allt detta skildrar hon utan någon motsättning till det traditionellt kvinnliga: skönhet, kläder och frisyrer. Tekniskt är hennes måleri mästerligt, till och med Picasso var imponerad.
skriver Moberg och det är bara att hålla med. I höstas visade Göteborgs konstmuseum några målningar av Frida Kahlo (och Diego Rivera). Den utställningen skrev jag om här.

Fotot överst av Frida Kahlo finns på bokens omslag och är taget av Nickolas Muray.

2 kommentarer:

Nattens bibliotek sa...

Frida Kahlo är nog en av mina favoritkonstnärer och hon levde som du skriver ett otroligt plåtsamt liv. Har de sett filmen med Salma Hayek som Frida? Det är otroligt bra.

Petra Rhodin sa...

Nej, jag har inte sett filmen, men jag kan mycket väl tänka mig att det finns gott om stoff i Kahlos liv som gör sig på film.

Och tänk om det kunde visas en ordentlig samlingsutställning av hennes konst inom rimligt avstånd!