tisdag 30 oktober 2012

Om kärnkraft och sådant

I Litauen är energiförsörjningen en stor fråga. Kärnkraftverket i Ignalina fick stängas för att landet skulle kunna bli medlem i EU och nu är det rysk gas som står för lejonparten av energiförsörjningen. Nyligen röstade litauerna nej till att bygga ett nytt kärnkraftverk men som en professor Romas Latsutka (?) frankt sa i ekot på P1 idag: "Den nya regeringen kan använda folkomröstningen som den vill."

Att de styrande använder sig av folkomröstningar som de själva vill gäller som bekant inte bara i Litauen. Aspenström skrev klokt om kärnkraftspolitiken för mer än trettio år sedan och hans ord är lika aktuella idag.

Om sådant

Det är inte kärnkraften som sådan,
inte avfallsfrågan i och för sig
eller de tekniska experterna som sådana
och administratörernas försäkringar om
att konstruktörerna vet vad de gett sig in i
och kan-bör-borde kunna ta oss ut ur
om klockan börjar klämta
och något sådant alls skulle kunna ske.
Det är inte det, inte det.
Det är den gradvisa politiken som sådan
på väg mot det fullt utvecklade vansinnet som sådant.

Werner Aspenström, Tidigt en morgon sent på jorden, 1980

2 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Den hade jag inte läst. Tack för det.

Tilläggas kan bara Tage Danielssons text om Sannolikheten ; )

Och den skrevs efter Three Mile Island-olyckan, före Tjernobyl, och långt före Fukushima.

Petra Rhodin sa...

Danielssons sannolikhetstext blir mer och mer skrämmande träffsäker allteftersom tiden går och tillbuden på kärnkraftverken avlöser varandra. Om man utgår från de riskanalyser och sannolikhetskalkyler som gjordes i kärnkraftens barndom skulle man kunna tro att kärnkraften verkar i den mest osannolika av världar.