onsdag 29 augusti 2012

Flicka med duva eller Money talks

Pablo Picasso, Flicka med duva, 1901
Picasso var bara 19 år när han målade Flicka med duva och den räknas som en av de första målningarna i hans så kallade blå period. Picassos vän Carlos Casagemas hade nyligen tagit livet av sig efter en olycklig kärleksaffär och Picasso kände att han borde ha stöttat sin vän mer. Den bedrövade sinnesstämningen påverkade starkt Picassos måleri och både hans stil och hans motivval ändrades: de livliga, klara färgerna fick ge plats för en mer melankolisk blå palett och de livliga caféscenerna byttes mot ensamma och gåtfulla gestalter.

Redan 1924 kom Flicka med duva till Storbritannien. Hela tiden har målningen varit i privat ägo men sedan 1970-talet har den visats offentligt runt om i öriket. Nu ser det dock ut som om britterna måste släppa den ifrån sig: tidigare i år såldes målningen på auktion för 50 miljoner pund till en privat samlare overseas. Försöken att skramla ihop till summan för att kunna behålla verket i landet pågår för fullt och Guardian rapporterar att den brittiska regeringen har lagt ett tillfälligt exportförbud som gäller till december, med möjlighet till sex månaders förlängning om utsikterna att få ihop pengarna då är goda. Vilket de förmodligen inte kommer att vara.

En av medlemmarna i den kommitté som ger regeringen råd när det gäller exportförbud av konst, Aidan Weston-Lewis, menar att:
Child with a Dove is a much-loved painting, whose iconic status, together with its long history in British collections – latterly on loan to public galleries – make it of outstanding importance to our national heritage.
Flicka med duva tycks alltså vara ett uppskattat verk i Storbritannien och var det än har visats har det kommit mycket folk för att se det. Men mot pengarnas makt väger folkets kärlek lätt.

lördag 25 augusti 2012

Sabrina Janesch, Kattbergen

"I mig hade allt smält samman: det galiziska blodet från mina morföräldrar som hade tvingats dit och det tyska blodet från pappas familj som hade tvingats bort."

Under långa tider levde polacker och ungrare sida vid sida i Galizien, men när gränserna efter andra världskriget ritades om och Ukraina blev en del av Stalins Sovjetunion följde etniska rensningar. Många polacker mördades och de som hann fly sökte sig västerut. I Schlezien, som efter kriget blivit en del av Polen, fördrevs istället tyskarna och deras gårdar togs över av de polacker som kom österifrån.

Nele är journalist och bor i Berlin. När hennes morfar dör far hon till den lilla byn i Schlesien för att vara med vid begravningen. Morfadern har varit en aktad man i byn men när han nu är borta börjar det surras om gamla familjehemligheter. Nele vet inte vad hon skall tro och istället för att genast återvända till Berlin ger hon sig öster ut för att söka familjens rötter och äntligen häva förbannelsen som vilar över familjen.

Parallellt med Neles resa österut berättas morfaderns resa västerut och fram växer en gripande skildring av människor som kämpar för sina liv och sin värdighet där de kastas omkring i krigets och storpolitikens kölvatten. Dessutom lurar ständigt onda och övernaturliga väsen i skogar och träsk, väsen som kräver sitt för att hålla sig borta och inte hitta på djävulstyg. Janesch hanterar de magiska inslagen med säker hand och sällan har benämningen magisk-realism känts så träffande som här.

Sabrina Janesch
Modern tysk litteratur är en vit fläck på min litteraturkarta, med bara någon enstaka liten fluglort på, men att läsa Kattbergen har givit inspiration till att läsa mer. Förlaget Thorén & Lindskog satsar på att ge ut tyska romaner i svensk översättning, vilket är till lycka för mig som kan räkna mitt tyska ordförråd på ena handens fingrar. Jag håller tummarna för att de satsar även på Janesch andra bok, Ambra, som kommit ut i Tyskland i år.

PS
Det är Victoria Johansson Ramirez som har översatt Kattbergen till svenska.
Även Ingrid  och Mimmimarie har läst Kattbergen.
Författarfotot fann jag på Sarina Janesch hemsida (tyskspråkig).

onsdag 22 augusti 2012

GÖR VAD DU VILL

Den gångna sommarens mest uppskattade högläsningsbok hos oss var utan tvekan Michael Endes Den oändliga historien (1979). Jag läste den själv som barn, flera gånger, och vet att jag tyckte mycket om den. Men det var också ungefär allt jag kom ihåg och kunde bara ge mycket vaga besked när barnen frågade vad den handlade om. Och så tycks det vara med många av de böcker jag läste i den omtalade bokslukaråldern: jag minns att jag läst dem men kommer sällan så noga ihåg vad de handlade om. Nå väl, nu är boken läst igen och jag tyckte om den även nu.

AURYN
Bastian Balthasar Bux flyr in på ett antikvariat undan sina plågoandar till skolkamrater. Där inne träffar han herr Koriander och blir så nyfiken på den bok denne läser att han inte kan låta bli att sno den. Han gömmer sig på skolans vind och uppkrupen på en hög gamla gymnastikmadrasser börjar han läsa Den oändliga historien.

Fantásiens barnakejsarinna är sjuk och hennes rike hotas av ett Ingenting som skoningslöst griper omkring sig. Barnakejsarinnan utser pojken Atruju av grönhudingarnas stam som sitt sändebud och tillsammans med lyckodraken Fuchur letar han efter ett botemedel som kan göra Barnakejsarinnan frisk igen och rädda Fantásien. Bastian läser andäktigt om Atrujus sökande och dras så småningom bokstavligen själv in i historien. Bastian kommer till Fantásien och får bära Barnakjesarinnans symbol AURYN. Symbolen med den uppfordrande uppmaningen GÖR VAD DU VILL ger sin bärare oinskränkt makt att uppfylla sina önskningar och Bastian dras in i en malström av otyglade fantasier.

Endes böcker är härlig sagoläsning för både stora och små. Sidorna är fyllda med underliga och färgstarka figurer och miljöer, och det är med spänning man följer Atrujus och Bastians äventyr. Och på vägen tas de stora frågorna upp, som vart våra önskningar kan föra oss, vad som är gott och ont, vad som är viktigt i livet. För vad innebär det egentligen att göra vad man vill?

torsdag 16 augusti 2012

Kjell Hjern, Måspredikan

Tillit

Drevos de samman av nöd
- icke tarvas en klagan.

Den dag alla
vägar vidöppna låg
bröto de upp,
valde de väg att vandra;
följdes de åt.

Och båda voro glada
för att den andre
så väl visste
vart vägen förde.


Kjell Hjern (1916-1984) debuterade som skönlitterär författare med diktsamlingen Måspredikan 1949. Samlingen är indelad i tre delar där de två första består av dikter av mer traditionellt snitt och den tredje av korta prosabetraktelser. Hjern har hämtat mycket inspiration i den bohuslänska skärgården och skriver gärna om hav och klippor, fåglar och tång, skärgårdsbor och badgäster. Men här finns också dikter och betraktelser om kärlek, vänskap och vardag, med härliga titlar som Bokvänner emellan, Lugn i osällskapliga sinnen och Stabilitetens pris.

När det gäller poesi uppskattar jag tunna häften som tål att läsas många gånger, och det stämmer bra in på Måspredikan. Det korta formatet inbjuder till att läsa om och om igen, och dikterna och betraktelserna blir bara bättre för varje genomläsning. Det finns något finurligt i Hjerns dikter som man upptäcker efter hand, liksom en fin avvägning mellan allvar och skämt. Hjerns humor är av det lågmälda slaget, som ett snett leende åt livets tokigheter.

Hjern skrev både poesi och prosa, men är nog mest känd för sina böcker om Göteborg, liksom böckerna om konst och teater med anknytning till staden. Hjern skrev också såväl litteratur-, som konst- och teaterkritik i olika göteborgstidningar och var redaktör för konsttidskriften Paletten under några år på 1940-talet.

söndag 12 augusti 2012

Nicole Krauss, Great House

Nicole Krauss tredje roman Great House är som en slags fortsättning eller förlängning av hennes föregående roman The History of Love (som jag skrev om här), med sitt slingrande upplägg, sina olika berättarröster och tidslager, sina tankar om kärlek och förlust, rotlöshet, skrivande och försöken att förstå dem som står en närmast. I The History of Love var det en bok som utgjorde beröringspunkten mellan de olika personerna, i Great House är det ett skrivbord.

En judisk familj i Budapest flyr undan nazisternas förföljelser och deras våning länsas på allt bohag av värde. Bland annat ett enormt skrivbord med tjugo lådor i olika storlekar. Under de kommande årtiondena vandrar skrivbordet mellan olika personer och kommer att betyda mycket för dem som lever i dess närhet, liksom för dem som söker det, antingen de finns i London, New York eller Jerusalem.

The History of Love tyckte jag mycket om att läsa och Great House ännu mer, med dess vindlande och tankeväckande innehåll och fina språk. Ändock: det finns något för välpolerat och tillrättalagt med Krauss prosa för att hennes romaner riktigt skall gripa tag i mig. Det är som om hon redan tänkt på allt, som att varje sten redan är vänd på, varje tanke och känsla redan framdragen i ljuset. Det är svårt att riktigt känna med hennes romankaraktärer när de redan känner så mycket och välformulerat själva. Att läsa Krauss är en njutning för förnuftet, men inte riktigt för känslan.

Great House finns översatt till svenska av Ulla Danielsson med titeln Det stora huset.

torsdag 2 augusti 2012

Tillfälligt avbrott

Nu blir det tyst här på bloggen några dagar, men först en dikt av Kjell Hjern ur hans samling Måspredikan från 1949:
På sydsidan av fågelberget
som otillgängligt för obevingade varelser
lämnar oss en snål strandremsas lä,
smultron växer bland stenarna!
Vilka sångare utbildas härute?
Hela havet brusar fram i norr och väster
och det ljuvligaste lätet kraxar
strandskatans röda näbb!