torsdag 21 mars 2013

Helene Schjerfbeck på Göteborgs konstmuseum

Igår trotsade jag snålblåsten och for till Göteborg för att se Konstmuseets nyöppnade utställning med Helene Schjerfbeck. Nästan 100 verk finns med, mest oljemålningar men även någon teckning, och ger en fin bild av detta rika konstnärskap.

Helene Schjerfbeck, Självporträtt med svart fond, 1915
Schjerfbeck gjorde många självporträtt och på utställningen visas ett stort antal av dem. Det tidigaste är ett tecknat porträtt från när Schjerfbeck var sexton år. Teckningen ägs av Stiftelsen Åbo akademi som har ruvat på det i alla år och utställningen i Göteborg är första gången porträttet visas offentligt. Det sista porträttet i serien målade Schjerfbeck när hon var 84 år, strax innan han dog. Självporträtten hänger i kronologisk ordning och ger en gripande bild av livets skiften.

Helene Schjerfbeck, Gröna äpplen och champagneglas, 1934
Schjerfbeck hade ett långt verksamt liv där hon ständigt omprövade och utvecklade sitt måleri, vilket på ett slående vis illustreras av de målningar hon gjorde av samma motiv men med tjugo, trettio års mellanrum. Flera fina exempel finns med på utställningen där verken placerats intill varandra. Över huvud taget är hängningen välgjord med verkan placerade efter olika teman som på ett tydligt sätt lyfter fram Schjerfbecks bredd som konstnär.

Ibland använde Schjerbeck samma spännram till två dukar, varför vet man väl inte riktigt men en privatperson som lånade ut sin målning till en utställning på Ateneum i Helsingfors fick i alla fall en trevlig överraskning. När konservatorn på Ateneum undersökte väven som täckte målningens baksida visade det sig att det under den fanns en tidigare okänd målning av Schjerfbeck. Väven togs försiktigt bort och fram kom en oljemålning av en kvinna med ett spädbarn som kikar fram över hennes axel. Målningarna har nu fått vars en ram och båda visas på utställningen, med ryggarna mot varandra.

Helene Schjerfbeck, Dörren (gammal klostercell), 1884
Göteborgs konstmuseum har ett eget verk av Schjerfbeck vilket givetvis finns med på utställningen: Margareta Vind. Ett känsligt målat flickporträtt av en drömmande, lite sorgsen flicka, med sluttande axlar och blicken fäst i fjärran. Kanske den målning jag fastnade mest för.

Helene Schjerfbeck, Margareta Vind, 1934
Utställningen pågår till och med 18 augusti och jag skall verkligen försöka passa på att se den fler gånger, det lär dröja innan något liknande hittar hit igen och det är inte riktigt möjligt att ta in allt på en gång av en så omfattande utställning.

6 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Jag tycker också att porträttet av Margareta Vind är så fint; faktiskt liknar hon ett barn jag kände i den åldern; utstrålar självständighet.

Om du vill kan du läsa mer om Schjerfbeck på min blog: björnstrand backwater.

Hur som, till henne återvänder man alltid.

Petra Rhodin sa...

Läste faktiskt din artikel om Scherfbeck i julas. Mycket givande. Och ja, Scherfbeck återvänder man gärna till. Eller håller fast vid; läser för tillfället Och jag målar ändå, som bygger på hennes brev till Maria Wiik.

Anna sa...

Så fint du har skrivit om utställningen, jag länkar!

Petra Rhodin sa...

Tack för dina snälla ord!

Gabrielle Björnstrand sa...

Ser att Gunnel Wåhlstrand ställer ut på Akvarellmuséet - och du som har så nära till det. Antar att du skriver?
Vore kul. Jag gillar GW.

Petra Rhodin sa...

Jag hoppas verkligen jag kommer mig till Tjörn innan de stänger utställningen. Skriver kanske om det i så fall - bloggen har för tillfället råkat hamna i träda till förmån för andra bestyr. Planen är dock att ta upp skrivandet här igen en vacker dag :).