onsdag 3 juni 2015

Robert Åsbacka, Orgelbyggaren

Johannes Thomasson är gammal och trött. Han är kommen till den ålder där det gäller att hålla sig på benen, slirar man det minsta skadar man sig: vrickar foten eller bryter handleden. Och blir man påkörd av en bil går det riktigt illa, men det gäller väl oavsett ålder.

Thomasson ägnar dagarna åt att bygga en orgel i sin lägenhet och åt att tänka på Siri, hustrun som han en gång älskade så innerligt. Med åren späddes deras kärlek ut av ömsesidig irritation, men deras självklara gemenskap fanns ändå hela tiden kvar som ett livets fundament, till den dag Siri följde med Estonia i djupet. Siris plötsliga död ligger som en ständig skugga över Thomassons dagar. Hon hade bett honom följa med på resan, men han hade avböjt, lite oklart varför. Frågan om vad som egentligen hände Siri den där stormiga natten på Östersjön förföljer honom och han går om och om igen igenom olika scenarier, vilka alla leder fram till samma bistra faktum: Siri klarade sig inte.

Thomasson kände Estonia utan och innan, eller Viking Sally, som fartyget hette på den tiden han var lagerchef. Åren har gått, men frågan skaver ännu lika illa: om han hade följt med Siri på resan, hade hon klarat sig då? Hade han kunnat rädda både henne och sig med de kunskaper han hade om fartyget och villkoren på havet? Det kan ju ingen veta, säger dottern Maja, som även om också hon varit död i många år fortfarande talar till honom. Siri, däremot, som alltid hade så mycket att säga i livet håller nu tyst och låter Thomasson brottas med sina teorier och spekulationer helt på egen hand.

Robert Åsbacka har inte bråttom, historien får ta sin tid och han beskriver nogsamt Thomassons vardag i den lilla staden i Österbotten där så mycket är grått och trist och liksom försent. Texten puttrar på, men stundom blinkar det till av små infall av en uppfriskande drastisk humor. Vad kan man liksom göra, annat än skratta åt eländet? Och över det hela svävar Dietrich Buxtehudes pockande orgelverk Mensch, willt du leben seliglich.




Inga kommentarer: