måndag 20 juli 2015

Tove Jansson, Bildhuggarens dotter

I korta, täta kapitel delar Tove Jansson med sig av glimtar från sin barndom. Familjen domineras av pappa skulptören, Viktor Jansson, vars konstnärliga ambitioner och tillfälliga nycker sätter tonen i det bohemiska konstnärshemmet i Helsingfors, som också är synnerligen borgerligt, vilket man dock absolut inte vill kännas vid.


Flickan Tove är ett fantasirikt barn, känslig för omgivningens stämningar och ständigt redo att försöka tolka och på bästa sätt hantera vad som sker omkring henne, om det så rör morfar prästens Gud, pappas apa Poppolino, eller de möjliga ormarna i ryamattan. Tillvaron är märkvärdig och skrämmande och rolig, allt på en gång och för att göra den hanterlig gäller det att skapa sig ett sammanhang att vila i.

Fadern är både ständigt närvarande och ändå ofta utom räckhåll för dottern. Modern, tecknaren Signe Hammarsten-Jansson både sköter sitt eget arbete som illustratör och assisterar maken i hans arbete med skulpturerna, samtidigt som hon står för stabiliteten och tryggheten i familjen.

Tove Jansson, 1923
Tove Jansson skriver med en alldeles egen, omisskännlig stil, där allvaret och humorn samsas på ett självklart och uppfriskande vis. Bildhuggarens dotter är en fin och berörande berättelse om en liten, fantasifull flicka som en dag skall komma att blomma ut som författare till många älskade böcker för så väl stora som små.

Inga kommentarer: