onsdag 5 augusti 2015

Karin Tegenborg Falkdalen, Vasadöttrarna

Uppkomlingen Gustav Vasa var mycket mån om sin kungliga status och att han och familjens höghet skulle erkännas av andra kungliga och furstliga släkter i Europa. Makten i riket skulle dessutom säkras åt familjen och för det krävdes allianser. Gustav Vasas fem döttrar - Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet - var viktiga brickor i faderns spel för att befästa familjens makt och anseende. Kungen var dock inte naiv och för att locka lämpliga friare utlovande han en betydande brudskatt för var och en av döttrarna.


I sin bok Vasadöttrarna tar Karin Tegenborg Falkdalen fasta just på Vasaättens maktspel och prinsessornas roll i detta. Huvuddelen av bok utgörs av redogörelser av förhandlingarna inför och resultaten av prinsessornas äktenskap, liksom deras möjligheter att påverka manliga släktingars maktutövning. För att vara en bok om Vasadöttrarna har dessa en påfallande tillbakaskjuten roll i texten, utgångspunkten är i stället först fadern och sedan bröderna, allt eftersom de avlöser varandra på den svenska tronen. Kanske beroende på att källmaterialet till största delen utgörs av just faderns och brödernas brev till prinsessorna?

Prinsessorna rörde sig i Europas politiska och religiösa hetluft och tycks alla ha levt händelserika liv med så väl medgångar som motgångar, glada dagar och svåra stunder. Tyvärr berör Tegenborg Falkdalen prinsessornas perspektiv mycket flyktigt och placerar dem hela tiden i någon manlig släktings skugga. Vill man komma prinsessorna närmare än som brickor i ett maktspel så får man läsa något annat än Vasadöttrarna. Vad vet jag tyvärr inte. Kanske väntar den boken fortfarande på att skrivas?

Inga kommentarer: