fredag 20 november 2015

Roy Jacobsen, De osynliga

På den lilla nordnorska ön Barröy växer Inger upp, i en miljö präglad av havet, vindarna och tillvarons knapphet. Inger är det ensamma barnet, gåvan som omhuldas med all den omsorg som de knappa villkoren tillåter, under den tid det tillåts vara. Omständigheterna kan svänga snabbt och den som ena dagen var ett skyddat barn tvingas dagen efter ta ett stort ansvar på sina späda axlar.

Roy Jacobsen skriver återhållsamt och bygger sin roman på verkliga händelser från åren 1913 till 1928. Hans strama språk passar en karga miljön och dess människor väl, även om det ibland blir så korthugget att det blir obegripligt, som när Inger blir skickad till skolan på en grannö och det sägs vara ett helvete, och efter ett litet tag är det inte längre något helvete. Varför det först var hemskt och sedan gott sägs det ingenting om.

Livet på ön följer årstiderna, med vinterns fiske vid Lofoten, vårens samlande av ägg och dun, sommarens slåtter och höstens byggande. Jacobsen får tydligt fram den kreativitet och handlingskraft som krävs för att leva ett värdigt liv längst ut havsbandet och De osynliga är en gripande skildringen av en familj som lever sina liv så gott de kan i en sträng miljö som de ändå gjort till sin.

2 kommentarer:

missmagicscabinet sa...

Åh denna låter riktigt intressant. Ska kolla upp. :)

Petra Rhodin sa...

Blir intressant att se vad du tycker om den!