söndag 1 juli 2018

Vera Inber, En plats i solen


Det är tidigt 20-tal i en liten stad vid Svarta havet. De röda tränger undan de vita och kommunisterna tar över makten. Många av stadens invånare flyr undan medan andra blir kvar, som Vera och hennes dotter Kiska. Tillsammans med barnflickan Julija Martynovna försöker de överleva och orientera sig i den nya ordningen, med svält, köld och främmande sociala koder.


Det är en svår tid på många vis, som Inber beskriver inkännande och utan åthävor - så här var det för mig. Emellan vardagens vedermödor skriver hon även om möten med allehanda människor som kommer i hennes väg, både de som snabbt finner sig och är drivande i allt det nya, men mest om alla de vilsna själar som försöker hitta, om inte en plats i solen så i alla fall något som ger fäste i kaoset.

Jag tyckte mycket om Inbers klara stil och skarpa men ändå vänliga blick. Hon skriver med få ord, men de är osedvanligt väl valda.

2 kommentarer:

Einar J sa...

Roligt att bli påmind om denna författare, som jag minns från tidigt 70-tal när min dåvarande hustru läste ryska. Tyvärr har jag inte kvar boken, som jag inte heller kan påminna mig att jag läst.

Petra Rhodin sa...

Vera Inber är en ny bekantskap för mig, men skall försöka hitta mer av hennes penna.